Garth S. Jowett och Victoria O'Donnell ger en tydlig och koncis propagandadefinition i sin bok Propaganda & Persuasion ( 2014). De skriver, "Propaganda är det avsiktliga, systematiska försöket att forma uppfattningar, manipulera kognitioner och direkt beteende för att uppnå ett svar som främjar propagandistens önskade avsikt" (7). Med andra ord, ett enklare sätt att definiera det är som en systematisk metod för manipulation, och det är ganska framgångsrikt. Propaganda har använts flitigt inom den politiska sfären sedan 1800-talet för att främja olika agendor av politiker, motkandidater och särskilda intressegrupper. Det används för att lyfta fram det negativa eller positiva med en idé, en person eller lagstiftning. Hitler använde propaganda i stor utsträckning för att främja sina antisemitiska idéer och sin vision för Tyskland i en era efter första världskriget. I USA utnyttjades det för att öka moralen för allmänheten under krigstid och för rekryteringsändamål.
(Detta kommer att starta en 2 veckors gratis prov - inget kreditkort behövs)
Utöver innebörden ovan, är själva processen starkt beroende av etos och patos , och kommer bara att använda logotyper om den kommer åt de andra två. Den är inte särskilt bekymrad över fakta, siffror eller sanning; istället förlitar sig propaganda mest på de känslomässiga reaktionerna från sin publik för att skapa enighet och handling. Medan elever kanske inser att det finns liknande tekniker som används i både propaganda och reklam, anses propaganda i allmänhet vara en negativ term, även om den kan användas för att uppnå positiva mål. Reklam är i allmänhet inte ett negativt koncept, även om det syftar till att psykologiskt få sin målgrupp att köpa en produkt. Reklam handlar i första hand om att öka försäljningen; propaganda, å andra sidan, handlar mer om att förändra allmänhetens attityder och politik.
Propaganda definieras av särskilda egenskaper, som skiljer den från raka fakta, och avslöjar vanligtvis dolda eller underliggande motiv eller en negativ symbol. Dessa element inkluderar:
Tilltalar känslorna (patos) snarare än intellektet
Information är värdeladdad och får tillgång till publikens bedömningar, fördomar och känsla för etik (etos)
Använder selektiv information; inte balanserad
Intentioner eller motiv spelar roll; det finns ett specifikt mål för informationen
Propaganda använder olika medier för att få uppmärksamhet och målgrupper. Dessa medier inkluderar:
| Visuella och ljudmedia |
|
|---|---|
| Internet |
|
| Konst och litteratur |
|
| Tal |
|
Det finns mycket uppenbara användningsområden som många studenter kommer att känna till, som Nazitysklands antisemitiska propaganda, eller krigsvänliga affischer i USA under första och andra världskrigen. Kolla in Månen är nere av John Steinbeck, som skrevs som en pro-demokratisk novell för de ockuperade länderna under andra världskriget, och är ett annat exempel. Steinbecks bok ansågs vara en stor framgång och översattes i hemlighet och slocknade av underjordiska rebeller över hela Europa.
Som svar på ökningen av propaganda och oro över att allmänheten inte visste hur man kritiskt analyserade information, grundades Institute of Propaganda Analysis 1937 av Edward Filene, Kirtley Mather och Clyde R. Miller. Syftet med institutet var att tillhandahålla information till allmänheten om typerna av propaganda, den taktik som används och strategier för att analysera den för att bekämpa de psykologiska effekterna och framgången av sådan information. Den fungerade fram till 1942, och den klassificerade propaganda i sju nyckelkategorier.
Skapar en känsla av isolering för publikmedlemmar som ännu inte har anslutit sig till saken. Det tilltalar starkt vår känsla av konformitet och längtan efter att tillhöra en del av en grupp.
Godkännande av en välkänd, omtyckt kändis, politisk person eller annan enhet. Detta skapar en känsla av tillit och sympati för saken på grund av personen som främjar den.
Godkännande av vanliga, vanliga människor, för att visa hur policyn eller idén har hjälpt dem. Detta skapar en känsla av normalitet kring idén som främjas, och visar hur dess framgång kommer att passa in i vardagen.
Använder tekniker som får tillgång till publikens förutfattade positiva känslor om något och överför dem till idén som främjas. Den förlitar sig mycket på symbolik för att koppla publikens känslor till idén.
Använder namn som framkallar en negativ känslomässig reaktion, som rädsla, ilska eller irritation. Genom att jämföra personen eller idén med något annat som hatas skapar publiken en association mellan de två i deras sinnen.
Använder selektiv information för att bara presentera en sida av ett argument eller en historia. Detta fokus skildrar frågan på ett orättvist sätt, och många människor kan påverkas åt ena eller andra hållet på grund av ofullständiga detaljer.
Använder starkt laddade ord som får tillgång till de positiva känslorna hos målgruppen. Vanligtvis använder glittrande generaliteter slagord, och noggrant utvalda ord i slagorden tilltalar ofta de dygder som publiken uppskattar.
Använder övertygande tekniker som ses i propaganda för att marknadsföra produkter eller varumärken, i syfte att påverka konsumenternas beteende genom att forma uppfattningar och känslor. Den använder strategier som emotionella vädjanden, rekommendationer och brådskande, som finns i olika medier, för att skapa positiva associationer och uppmuntra köp.
(Detta kommer att starta en 2 veckors gratis prov - inget kreditkort behövs)
Böcker och pjäser som har klassificerats som propaganda:
Även om den här aktiviteten kan användas för flera årskurser, nedan finns Common Core State Standards för årskurs 9-10. Se dina Common Core State Standards för de korrekta strängarna som är lämpliga för kvalitet.
Ett bra sätt att få eleverna att få en förståelse för propaganda är att låta dem skapa en egen. Be eleverna på egen hand eller i grupp att välja en regel eller aspekt av skolan som de ogillar: internering, skollunch, läxor, slutprov, etc. Låt dem sedan snurra det till något positivt för att marknadsföra det för sina klasskamrater. När de skapar sin plan bör de använda en av de sju typerna och kunna förklara hur deras strategi kommer åt publikens känslor. Om de även innehåller logotyper och etos bör de inkludera det i sina förklaringar. Låt eleverna skapa en storyboard som de kan presentera för klassen som främjar deras ämne i ett positivt ljus.
Genom att studera de olika typerna av propaganda kan individer få insikter i de olika strategier som används för att påverka den allmänna opinionen, manipulera känslor och forma föreställningar, vilket ger dem möjlighet att engagera sig mer kritiskt med information och göra välgrundade bedömningar. Genom att specifikt känna igen propagandans egenskaper och bekanta dig med de 12 typerna av propagandatekniker kan du utveckla de färdigheter som behövs för att urskilja och analysera information kritiskt. Denna medvetenhet gör det möjligt för dig att fatta välgrundade beslut och skydda dig mot manipulation av uppfattningar och övertygelser.
När du diskuterar med barn, använd åldersanpassat språk och exempel som de förstår. Börja med en enkel definition, som "Propaganda övertygar att använda osann eller partisk information." Relatera det till annonser eller sociala medier som de känner till. Uppmuntra frågor och kritiskt tänkande. Betona att inte all information är korrekt, diskutera möjliga resultat av trospropaganda. Framhäv olika åsikter och PR och mediekunskaps roll för att motverka det.
Barn kan stöta på olika former av propagandateknik i sina dagliga liv, till exempel i annonser, inlägg på sociala medier, tv-program, nyhetsartiklar och till och med i läroböcker. Till exempel använder reklam ofta catchy slogans och musik för att övertyga barn att köpa en viss produkt eller varumärke, medan inlägg på sociala medier kan vara utformade för att främja en viss synvinkel eller ideologi. Politisk propaganda kan också förekomma i barns liv, såsom politiska annonser, tal och kampanjmaterial. Till exempel, det relaterbara beteendet och den jordnära bilden som projiceras av politiker som blandar sig med vardagliga medborgare exemplifierar vad som kallas vanlig folkpropaganda, en teknik som syftar till att skapa en känsla av anknytning och autenticitet mellan ledare och allmänheten. Dessa meddelanden kan använda känslomässigt laddat språk, partisk information eller till och med felaktig information för att påverka människors åsikter och övertygelser. I skolor kan läroböcker och läroplansmaterial också vara en källa till propaganda. Till exempel kan vissa läroböcker presentera en viss version av historien som skildrar ett visst land eller en viss grupp i ett gynnsamt ljus, samtidigt som man förringar eller utelämnar information som inte stämmer överens med denna berättelse. Genom att lära sig att utvärdera information noggrant och söka olika perspektiv kan barn utveckla färdigheter att navigera i ett komplext och ofta partiskt medielandskap.
Att hjälpa barn att analysera propaganda innebär olika strategier för föräldrar och lärare. Uppmuntra kritiskt tänkande genom frågor som "Vem skapade det här?" och "Finns bevis?" är effektivt. Att lära ut erkännande av propagandatekniker – känslomässigt språk, vädjar till auktoriteter – ökar deras förmåga att upptäcka manipulation och negativa åsikter. Detta utrustar barn att identifiera partisk påverkan.
Det finns många strategier och verktyg som lärare kan använda för att lära sina elever om propaganda i klassrummet. Ett tillvägagångssätt är att använda verkliga exempel, som politiska annonser, inlägg på sociala medier eller nyhetsartiklar, för att hjälpa eleverna att förstå de tekniker och strategier som vanligtvis används. En annan strategi är att använda rollspelsaktiviteter, debatter eller simuleringar för att hjälpa eleverna att träna kritiskt tänkande och mediekompetens. Till exempel kan eleverna delas in i grupper och ges i uppdrag att representera olika synpunkter på en viss fråga, och sedan delta i en debatt eller diskussion för att öva på att utvärdera och analysera information från flera perspektiv. Lärare kan också använda mediekunskapsresurser, såsom onlinespel, interaktiva lektioner eller multimediaprojekt, för att hjälpa eleverna att utveckla sina kritiska tänkande och analysförmåga.