Cirka 460 f.Kr. var Rom nedsänkt i konflikt. Patriker var i strid med plebeierna som kämpade för representation i regeringen. Den höga romerska konsulen Publius Poplicola dödades av rebellerna Plebeians. Cincinnatus valdes till konsul för att ta hans plats. Han hade levt ett enkelt liv på sin gård men intog positionen och dämpade upproret. Efteråt uppmanades Cincinnatus att tjäna ytterligare en period men han avgick och återvände till sin gård.
Cincinnatus organiserade snabbt armén och befallde dem mot Aequi. Det sägs att romarna under Cincinnatus befallning kunde besegra Aequi på två veckor.
LEGENDEN FÖR CINCINNATUS
År 458 f.Kr. var Rom igen i trubbel. Cincinnatus arbetade på sin gård när han ombads att hjälpa till att försvara romarna mot en konkurrerande granne, Aequi. Senatorerna berättade för Cincinnatus att han utsågs till diktator, en position som romarna hade skapat för nödsituationer. Diktatorn skulle ha absolut makt men skulle bara få tjäna i 6 månader.
Lucius Quinctius Cincinnatus föddes omkring 519 fvt i Rom. Vid den tiden var Rom fortfarande ett litet rike. Cincinnatus föddes i en rik patricierfamilj som tjänade som statliga tjänstemän.
Historiens moral har fungerat som inspiration även årtusenden senare. George Washington beskrevs som en amerikansk Cincinnatus. Han lämnade pension för att leda den kontinentala armén. När kriget vann, i stället för att ta makten, avstod Washington sin uppdrag och återvände till sin plantage. Efter att han valdes till president avgick han efter två mandatperioder så att prejudikatet kunde sättas för demokrati. Båda berättelserna tjänar som påminnelser om vikten av att politiker sätter landet och folkets intressen framför sig själva.
Efter sin seger gav Cincinnatus upp sin uppdrag som diktator och återvände till sin gård. Han hyllades för att ha ställt statens behov framför sina egna, för sin ödmjuka brist på ambition och för att avstå från makten när han kunde ha försökt hålla fast vid den. Cincinnatus var en symbol för medborgerlig dygd.